Sövde race report
Redan kl 8 på morgonen var det 27 grader varmt. Speakern hade en enda uppmaning, drick! Hade dagen innan fått SMS av min vän Rojne Gylesjö som tyvärr tvingats bryta SM i triathlon pga vätskebrist och kramp. Han skrev bara "Drick massor!"
Det var inte bara varmt i luften utan även i vattnet! 24 grader = ingen våtdräkt, passar mig finfint. Efter förra helgen visste jag att jag simmar hyffsat i jämförelse med tri-eliten. Denna helg var det ett betydligt större startfält som stod på strandkanten och väntade på startsignalen. Både Senior (min klass), Master och Motion startade samtidigt, totalt 187 stycken.
Kl 10:00 small startskottet och alla sprang som tokar ut i vattnet. Jag tog det lugnt för att inte dra upp pulsen för mycket, sprintstartat har jag gjort tidigare, mycket svårare att hitta rytmen då. Sakta men säkert tog jag placeringar och efter ca 500m var det fritt vatten. Efter 750m nådde vi varvningen, härlig stämning att komma upp ur vattnet och runda konerna med massor av publik på sidorna. Varv två var skönt, jag fokuserade på att använda så mycket arm som möjligt och så lite ben som möjligt. Tog en placering till det varvet och var 5:a i senior (11:e tid av samtliga) efter simningen.
In i växlingen och snabbt på med skor och hjälm, knäppte på nummerlappsbältet och kontrollerade snabbt att inget hjul exploderat i värmen, nu äver 30 grader. Jag hade Mats Erikssons mantra i huvudet hela tiden under cykelsträckan. "Bike to run". Det var en kuperad bana med härliga Österlen-kullar som rullade fram i landskapet lika fint som min Canyon rullade fram. Jag hade fint tryck ut till vändpunkten, 6-7ms motvind, på vägen hem var det långa sträckor som gick i över 55km/h, underbart! Vid växlingsområdet fanns langning både från Anna och funktionärer. Det funkade mycket bra tycker jag! Vi körde 3 varv på den 3 mil långa banan. Jag rullade in för växling till löpning efter 2 timmar och 25 minuter på cykeln, 37km/h i snitt och näst snabbaste cykeltiden.
I strävan att etablera mig som en sann triathlet lärde jag mig även att kissa i farten, på cykeltävlingar har man åtminstone dragit upp byxbenet och gjort behovet vid sidan av cykeln, här var det bara att kissa...konstig känsla men det är så man sparar tid, nu vet jag varför det luktade i klungan på Säter =)
I växel till löpning unnade jag mig att dra på strumpor och sätta chip-bandet över strumpan för att undvika blödande skavsår som förra helgen. Stack ut på löpningen med torr mun och starka ben. Inget håll alls! Log faktiskt lite första delen av löpsträckan, det var stiglöpning genom vacker lövskog, inga problem som förra helgen, bara njutning! Lyckades hålla under 4.30 per km första milen men det räckte inte för att hålla gasellerna som jagade bakom mig.
Med 3km kvar av halvmaran såg jag att en kille från Stockholm Triathlon närmade sig. Han tog in snabbt och klev förbi med orden "kom igen nu!" när det återstod 2km. Vi var då i ett villaområde där vänliga grannar hade tagit fram vattenslangen för att kyla av oss lite, tack och bock!
Happy moment!
In mot mål såg jag för första gången under loppet en klocka. Vilken känsla att se den stå på 4.32 med 200m kvar av löpningen! Det hade jag ALDRIG vågat hoppas på! Näven i luften och lätta steg över mållinjen, underbar känsla! Nu växer målet om Kalmar sub 10 fram starkare och starkare, vi får väl se hur kroppen svarar de sista veckorna av träning.
TACK alla som hejjade och tänkte på mig under dagen, det hjälper verkligen!
Läs hela resultatlistan på förbundets hemsida
Mina tider
Simning 1930m: 27:07:07 (5:e tid)
T1: 01:02
Cykling 90km: 02:25:41 (2:a tid)
T2: 01:34
Löpning halvmara: 1:37:45 (8:e tid)
Totalt: 04:33:07 - 5 plats.
Nu väntar 2 veckor stenhård träning och sen bara toppning inför Kalmar. GET IN!
Inför Sövde ½-ironman
Imorgon åker vi igen. Denna helg är det Sövde (inte Skövde) som gäller. Det är en liten ort utanför Sjöbo. Det var länge sen jag tävlade i Skåne, sist var nog cykellopp i Åstorp för många år sedan. Man tror ju att Skåne är platt men det är det inte! Varenda by ligger vid en rullande ås och enligt Funbeat:s forum har även Sövde sin åsar och backar.
Förutsättningarna är:
1930 m simning. Utan våtdräkt eftersom vattentemperaturen är så hög.
90 km cykel. Kuperad bana med triathlonmått.
21 km löpning. Blandat grusväg, stig och asfalt.
Just nu står tempohojjen upp och ner här bredvid, skitig och oservad, så idag blir mek, fix och puts.
På söndag kl 10 går starten. Race ready!
Första olympiska, inte sista!
Säter Triathlon var första deltävlingen i Svenska cupen, det gav en rejäl skopa nervositet med tanke på alla duktiga triathleter som triath-letat sig upp till Dalarna denna helg. Kvällen innan start hade jag den typiska "vill-hellre-sitta-på-uteserveringen-och-dricka-öl"-känslan, det är nog ett gott tecken. Anna och jag bodde på Säters vandrarhem, det är ett före detta mentalsjukhus som nog till och med skulle ge Roy Andersson lite ångest.
Äntligen kom morgonen och det var dags för tävling. Vi gick upp tidigt och jag klämde i mig den obligatoriska havregrynsgröten följt av vatten, vatten, vatten. Det var nästan 30 grader ute redan på förmiddagen så det gällde att ladda på rejält med dryck.
På plats vid starten checkade jag in prylarna i startfållan, insåg att jag var ENDA i hela fältet som inte körde med triskor på cykeln och med snabbsnörning i löparskorna, här var förväntningarna låga kan jag säga. 20 minuter innan start kom beskedet att vattentemperaturen var 19,99 grader, dvs våtdräkt tillåten. Yeah right, mamma åkte på morgonen förbi Vansbro, i älven där var det då 0,7 grader svalare, jag må säga att Ljustern verkar vara en rejält kall sjö om den kan stå sig mot Västerdalälven. Alla arrangörer vill tillåta våtdräkt, det är populärast så.
Planen för simsträckan var att hålla kontroll och teknik hela vägen. Jag ställde mig lång bak i starten och blev förvånad över hur sakta det gick i början, jag kastade mig över/bredvid några medtävlare och avancerade efter 300-400m och sen växte bara självförtroendet. Jag har aldrig simmat så bra! Efter de 1500m hade jag 10 man före mig, jag hade förväntat mig det omvända.
Ut på cyklingen låg jag själv och jagade ett tag men gav upp när två starka grabbar kom ifatt precis innan varvets stora stigning. Det var en kilometerlång backe med bra motlut. Vi tre samarbetade gott och tog snabbt in på två framförvarande. Jag drog mest i vår lilla klunga och försökte peppa de båda andra så att vi höll ett snitt runt 40km/h. Det är enklare med tri-tävlingar, säger man till någon att dra så gör dom det, sånt händer inte i elitklungan i cykel =)
Vi kom ifatt 2 snubbar varav den ene trodde han var stark..i en nerförslöpa när han stått över sin förning och jag körde så gott jag kunde i täten rullade han fram och skrek "Trampa nerför för helvete". jag sa åt honom att lägga sig sist och hålla käften...det gjorde han inte. Han vinglade fram och tillbaka fram till nästa passering av backen, då körde jag stenhårt och lyckade stuka till honom så att han höll sig längst bak. Det var den mest otrevliga person jag cyklat med sen Ulrika Cup 06 då Lucas Persson missade utbrytningen och spenderade dagen med att skrika på oss andra som var kvar i klungan.
In mot växling till löpning, JÄDRAR vad snabba de är på att växla, jag hade inte hängt upp cykeln förrän de var iväg. Jag skippade strumpor, knöt skorna slarvigt och staplade iväg. HÅLL, kramp och smärta. Det var inte roligt mer än möjligen 300m av hela milen. Inte mycket att berätta, det var uppförsbackar, 30 grader varmt och smärta.
In mot mål var jag ändå hur glad som helst, jag hade förväntat mig att komma bland de sista så det var väldigt inspirerande att gå mot en hyffsad tid. Segraren hade 15 min bättre tid så visst är det klassskillnad men jag var i alla fall med och race:ade.
Efteråt fick jag många komplimanger för cykelsträckan, härlig stämning i målfållan. Att träffa nya vänner är lättare över en mugg vatten och en banan än över en stor stark och en plankstek...så den där uteserveringen lockar nu inte längre.
Säter Triathlon – Race ready!
Imorgon bär det av till Dalarna och Säter för min första uppladdningstävling inför Kalmar. Olympisk distans står på schemat. 1500m simning, 4 mil cykel och 10km löpning.
Jag är med för att se och lära. Jag vill framför allt träna på att simma i den torktumlare av folk som kommer att gå loss från strandkanten kl 1015 på söndag. Jag vill även träna på växlingarna och att hitta löpsteget efter cykelsträckan. Med andra ord inga större krav på resultat, men jag kan lova att det ska grillas på cykelsträckan! Det är drafting tillåten, man får alltså ligga på rulle...eeexcellent!
Mycket prylar i Triathlon. Linje-hojjen ska med eftersom drafting är tillåten.
Open Water-premiär och 40 i snitt!
Västra väggar
Har haft en så grym helg!
Det började med lördagens distans till Omberg, vackra vackra Omberg. Lunken, Martin, Gisslar, Brengen, Fäldt som sällskap, 17,7 mil i sadeln. Efter hemkomst till Linköping åkte Anna och jag till landet för att fira lillasyster Olivias examen och födelsedag. Jag packade ner nya trisuiten, våtdräkten, löparskorna. Söndagen bestod av kaffe, tårta, dammsugare (bakelsen), Polly, grädde, jordgubbar och massa andra nyttigheter. Vid kl 12 var det dags att bränna bort lite av fettet så jag krängde på mig våtdräkten och hoppade i vattnet. Det var svårt att få rytm i andningen i det relativt kalla vattnet. Jag frös inte men det var ändå svårt. simmade bara ut ur viken och tillbaka, ca 500m, så nu är premiären gjord. Upp ur vattnet och klev ur (precis som man ska) våtdräkten, snörade på löparskorna och sprang ut på skogsvägarna runt Selesjö. Anna var med första 7-8km, sen vek hon av hemåt för att plugga (tenta på tis), strax efter 1 timmes löpning kom svärfar Lars-Göran trampandes på gammelcykeln med en vattenflaska i handen, mycket uppskattat! Trippade på hela vägen hem utan känningar i benhinnor och klockade dryga 15km på 1.14.
Start för Open water
På eftermiddagen begav vi oss hem till Linkan. Jag var inte riktigt nöjd för dagen utan jag drog på trisuiten igen och stack ut på tempohojjen. Målet var en tidsattack på tempobanan Malmslätt - Vikingstad - Gammalkil - Nykil - Slaka. Hade så jäkla bra ben! Kraftig motvind första milen men ändå drygt 38 i snitt, efter G-kil fick jag medvind och kunde sträcka ut rejält. Framme i Nykil pekade hastighetsmätaren på drygt 39 i snitt så det fanns bara ett mål för sista milen: 40 i snitt!
Jag kämpade nära maxpuls hela vägen från Nykil ner mot Slaka och med 700m kvar slog klockan om till 40.0 i snitt, jag skrek till av glädje men kom snabbt på att det var nog bäst att andas istället. Pressade vidare sista lilla biten i ca 47 och lyckades klämma upp hastigheten till 40.1 km/h i snitt. Nu kan man väl ändå kanske kalla sig tempocyklist ändå? =)
Grattis förresten till Morgan som sprang Sthlm Marathon i mitt namn på 3:53!
Tränings-eftermiddag
Det har tametusan regnat hela maj! Nu till helgen kommer första dagen med 20 + och sol och det vill man ju inte missa. Fredagen var klämdag så planen fick bli att jobba effektivt på förmiddagen och ta ledigt hela eftermiddagen för att träna.
Kl 14 var jag i vattnet i simhallen, körde 4x500 fritt i halvdant tempo. Kroppen var stel efter gårdagens Crossfit-pass med Alle. Det är märkligt att när man är trött i bål faller tekniken helt, man simmar som en ål helt utan styrsel och kontroll. Så är det för mig i alla fall.
Upp ur vattnet och hem på hojjen, ombyte, en macka, ett glas mjölk och iväg på cykeln. Rullade supersakta till Ljunkan där startade jag klockan och trampade igång. Jag vill helst inte starta från dörren eftersom det är väldigt svårt att jämföra pass då, man vill inte att trafikljusen ska avgöra snitthastigheten.
Kvällen innan hade jag med vattenpass ställt in sadeln så att den pekade lite lite nedåt. Har tidigare upplevt att jag glider av lite väl lätt men nu var det inga som helt problem på den fronten, däremot kändes det som att sitta på en pinne...inte alls bekvämt. Jag rullade ut mot Tallboda och vidare på gamla E4-an mot Norsholm, sida med och hyffsade ben, runt 38 km/h hela vägen fram till Norsholm och det kändes förutom "pinn-inställningen" av sadeln hur bra som helst. Efter Norsholm blev det motvind till Skärblacka sen sida en kort stund innan motvinden var tillbaka hela vägen till Doverstorp. Ner förbi föräldrahemmet i Risinge och ut till 51:an, där var sidvinden tillbaka och farten ökade. Snittet var nere runt 34 nu och sämre skulle det bli. Efter Vistingekorset var det en stor jäkla Carolafläkt rakt i nyllet 15 km, läste på YR att det inte blåste nåt alls...sliten?
Jag lovar att cykeln inte satt på taket hela vägen
Jaja, till slut kom jag till landet och Anna som väntade med bilen där grusvägen tar vid. Vi lastade på cykeln på taket och Anna åkte iväg, jag sprang de 3km in till stugan på lätta ben, det är skönt att få sträcka ut lite efter tempopositionen!
Kvällen bjöd på god mat, 2 glas vin och finfin utsikt över en spegelblank sjö.
Sämre fredagar har jag upplevt.
Ronde van Rängeren
Ikväll var det träningstävling med CK Hymer. Målet var att träna lagkörning. Micke hade delat in oss i två lag med följande uppställning:
Lag 1: Lunken, Brengen Gisslar och jag.
Lag 2: Micke, Jakob, Raz, Martin.
Vi var med andra ord chanslösa i en spurt men möjligen starkare uppför.
Keps under hjälmen hade varit snyggare
Min roll var en hjälpryttarroll. Lunken och Brengen är betydligen starkare så jag skulle se till att hålla farten uppe första 30km fram till Svartmåla-backen. Det gick hyffsat även om jag var ganska tom vid sista förningen in i backen. Jag försökte köra från start och hålla tempot uppe. I första backen upp mot Kolbyttan körde jag kontrollerat in i backen med Lunken på hjul, nästan uppe stack Lunken och fick tyvärr med sig alla utom mig, Aspman och Gisslar. Jag trodde att Micke skulle sitta med här också men det gjorde han inte. När jag insåg att vi 3 var ensamma var det bara att börja köra. Vi fick jaga någon km inann vi kom ifatt.
Det rullade på bra ner mot Bestorp, en halvotäck situation var när jag hade tagit en förning och saktade in lite, Lunken gled förbi och viskade att jag skulle släppa lucka vilket jag gjorde. Jakob låg bredvid mig och Lunken gled iväg med Martin och Rasmus på hjul. Jag tyckte det var ganska bra läge, Lunken kan köra sönder de grabbarna vilken dag som helst. Brengen var dock mer tveksam....han hade nog rätt. Jakob låg ju alltså med mig och Brengen, jag försökte få Jakob att ta ansvar men det var inte så lätt, dessutom ville Brengen hålla hyffsat avstånd så han höll uppe lite fart han också. Rätt var det var stack Jakob, det var INTE bra. Brengen och jag fick jaga som tokar för att inte Jakob skulle nå klungan och kunna börja samarbeta med de två kamraterna där framme, då hade vi fått det jobbigt att komma ifatt. Det var aldrig någon fara men vi körde fullt för att komma tillbaka och de tre (med Lunken på hjul) hade precis börjat gå runt när vi anslöt.
Efter det kände jag att krafterna var begränsade. Jag och Brengen försökte hålla tryck in mot Kuseboholm men jag hade inte ork att gå med i Brengens hårda tempo. Han körde mycket starkt här!
Klungan dundrar fram
Jag gick med runt men knappt mer, däremot mosade Brengen ifrån med Rasmus på hjul, med facit i hand var det kanske Rasmus räddning? In mot backen i Kuseboholm/Svartmåla drog jag det lilla jag hade med Lunken på hjul, han gick planenligt iväg med grym fart. Jakob kunde gå med men Martin fick släppa. Jag låg själv men kunde sedan ansluta till Martin. Tydligen hade sedan Lunken och Jakob kört ifatt Brengen och Rasmus. Lunken mosade sedan på upp till Kolbyttemon och fick med sig Rasmus på hjul. De två hade sedan sällskap fram till 200m kvar då Rasmus tryckte till och klev ifrån.
Rasmus vinner
Grym spurtare den där Rasmus! En väldigt kul kväll!
Hymer Camp
Långfredagens gäng: fr.v. Daniel G, Fredrik, Daniel B, Andreas, Michael J, Gustaf, Jakob, Leif och Rasmus. Martin saknas på bilden. Foto Mats Mikiver
Idag var första dagen på CK Hymers träningsläger. Målet är 24 timmar cykel på 4 dagar, det hade varit jobbigt som enbart distansträning men nu är det till råga på allt väldigt mycket intervaller inblandat.
Vi rullade ut kl 0900 imorse, turen gick mot Kolbyttan - Västerby - Brokind - Dal - Rimforsa - Ulrika - V Harg - Mjölby - Ullekalv - Mantorp. Efter 120km var vi alltså i Mantorp, närmare bestämt på Statoil-macken som även har skräpmats-Sveriges "next big thing" som granne (Frasses). Där mötte Coach Mikiver och Södergrann upp med bil. Nu var det lagtempo som gällde. Vi delade in i två grupper där jag hade turen att hamna i den långsammare. Vi klev på ganska bra i medvinden och även om förningarna var ojämna och för långa så hade vi bra flyt. Vi körde 15 minuter och vände sedan för att sakta rulla 15 minuter tillbaka, sen var det dags igen. Andra intervallen blåste det lite mer trots att det var samma väg...brukar låta så när benen blivit (som Mackan nyligen myntat) betongbruk.
5 timmar och 38 minuter på cykeln, nästan 17 mil får väl duga med tanke på att det imorgon väntar 2 x 3timmar intervaller. Nu mer mat och sömn!
Förresten, den här raden är precis tillagd på www.kalmartri.com, no return.
| Carlén | Fredrik | IK NocOut.se |  Sweden |
EDIT: det blev till slut 50 mil distans och intervaller under de 4:a dagarna. Över 17 timmar på cykeln och rejält stumma ben.
Vasaloppet race report
Medalj i äkta guld
Vi hade turen att åka med Kjell och hans buss till Älvdalen, det innebar att vi på morgonen åkte in norrifrån via småvägarna och Sälen ner till Berga by. Inga köer alls så vi hade gott om tid när vi kom fram, till skillnad från de stackare som sprang mot starten 0815 efter att ha suttit i kö hela vägen från Mora.
Vi anlände till starten vid 6-tiden på morgonen, fållorna skulle precis öppna. Kön in till startled 3 tog ca 30 minuter, det är inte en helt bekväm upplevelse i -16 kan jag meddela. Väl inne i fållan hade jag inte tänkt ut vart jag skulle lägga skidorna mer än att jag skulle hitta dom sen när jag kom tillbaka. Jag valde 3:e spåret från höger, ganska långt fram. Efter skidinlämning joggade jag bort till bussen för att värma mig, äta min SYNTETISKA carbo-gel och bara vila.
0745 var det uppvärmning, av med överdragskläderna och 0803(!) höjdes reklamskyltarna som delat fållorna och fältet gled iväg. Det gick fort över fältet och upp mot backen, jag visste nu att jag skulle få gå innerkurva uppför backen. Det är lite brantare i högerspår vilket gör det svårare att hålla ihop skidor och stavar uppför, man vill gärna saxa men då riskerar man att någon göteborgare (för det vara bara dom som hördes) trampade av skidan eller staven. Om det eventuellt, mot förmodan, kanske, skulle bli en start nästa år tar jag vänsterspår uppför backen. Väl uppe skrek en av göteborgarna "Gött att va uppe för dänna jävvla horbacke!" Jag var beredd att hålla med.
Ute på myrarna mot Smågan föll modet, jag fick slita rejält för att inte bli ifrånåkt. Glidet var kass och det gällde att behålla lugnet. Passerade Smågan 44 minuter efter att jag startat klockan i Berga by, det visade sig senare att officiella klockan startats 3 minuter innan, det skulle få konsekvenser längre fram i loppet =)
Inte mycket att berätta om fram till Mångsbodarna, väl där funderade jag på att valla om men skippade det och gled snabbt igenom depån. Jag drack minst 2 muggar i alla depår, mest sportdryck, men det var ingen trängsel direkt så det gick att glida genom och greppa muggar i "farten". Efter mångsbodarna var det min tur att leka göteborgare, minst 100 pers gled förbi mig i nerförlöpan, jag skrek rakt ut vid ett tillfälle. Enormt frustrerande.
I Risberg blev det raka vägen till Toko-boden. Det polerade upp och försökte fixa lite glid och det blev faktiskt bättre. Jag kunde gå med hyffsat i 5-6 km men sen var det tyngre igen. Nu började jag inse att 6 timmar skulle bli tajt, medaljen hade jag ingen koll på eftersom jag inte visste något om täten.
Framme i Oxberg refererade speakern elitens målgång i Mora, jag hade då varit ute i exakt 4 timmar och hade 28km kvar till mål. Jag hörde speakerna säga att täten precis paserade 4 tim, tittade ner på min klocka som stod på 3.56 och hoppades att det var ett missförstånd eller att han bara inte var så exakt. Snitthastigheten hit för min del hade varit 15.3km/h, stressen började infinna sig. På väg ut från kontrollen ropade Charlotta och Pontus Frondelius några glada hejarop, det behövdes =)
Photomics fotograf var där bara för min skull
Jag kämpade med glidet förbi Hökberg, tänkte stanna där och fixa vallan men det stod en gubbe vid boden så jag skippade och slet vidare. Vätskebalansen var allt annat än i balans så Stadiums depå och diverse småklubbars service var livräddare. Tack Ulricehamn som gav mig en vattenflaska nånstans innan Hökberg. I Eldris stod det still, jag hade inte mycket kvar i rygg och armar och i ren desperation kastade jag in skidorna i Toko-boden där, rätt eller fel men de la supersnabbt på lite blöt glid, det hjälpte inte ett skit kändes det som. Kanske var det där jag tappade 6-timmar?
Inne i Mora hörde jag kyrkklockorna klämta och insåg att det var kört, jag hade fortfarande tid på min klocka men insåg att de nog släppt iväg oss några minuter efter 0800. Tydligen synkas inte klockan med starten utan resultaten räknas från 0800. Inne på upploppet ropade speakerna att det var 4 min kvar innan tiden för medalj gick ut. Det var första gången jag log sedan kontrollen i Mångsbodarna. Inne i målfållan hörde jag Coach Karlsson från läktarplats ropa "Härligt Carlén! Medalj!" Väldigt skön känsla!
Jag har aldrig tagit ut mig så mycket i något sportevenemang, trots en hel del cykeltävlingar och annat genom åren är detta det tuffaste jag upplevt.
Min totaltid (enligt Garmin) över 90.04km var 5.58.10. Snitthastigheten blev 15.1. Visst är det surt men raceklockan i Dalarna var inte på min sida denna gång.
Jag är väldigt nöjd med placering 2371 och om efterkonstruktionen i hjärnan får tala så är ju medaljen egentligen ett bättre prestationsmått än tiden? Men frågan kommer alltid att vara "jaha? vad körde du på?" Vi ses i Berga By ett annat år.
| Sälen | 08:00:00 | |||
| Smågan | 00:47:34 | 13,3 | 2123 | 08:47:34 |
| Mångsbodarna | 01:34:05 | 17,1 | 2195 | 09:34:05 |
| Risberg | 02:12:58 | 16,5 | 2236 | 10:12:58 |
| Evertsberg | 03:04:42 | 14,6 | 2349 | 11:04:42 |
| Oxberg | 04:00:10 | 15,8 | 2412 | 12:00:10 |
| Hökberg | 04:40:37 | 13,6 | 2362 | 12:40:37 |
| Eldris | 05:23:57 | 14,1 | 2343 | 13:23:57 |
| Mora | 06:01:19 | 14,3 | 2371 | 14:01:19 |
Höga mål och 3 mörka moln inför Vasan
Ikväll lades sista pusselbiten i Vasalopps-förberedelserna. Olstorp var arenan och det blev totalt 30km i snabba, relativt isiga spår. Jag fokuserade på att köra kontrollerat och försöka hitta ett distanstempo som skulle kunna vara Vasaloppsvärdigt, det är inte lätt! Det blir väldigt lätt att man trycker på lite förbi någon åkare eller uppför någon liten springbacke och vips ligger man högre i puls och armarna börjar kännas. Idag hade jag riktigt dåligt fäste, det är hopplöst även i småbackarna i Olstorp så för att spara på armarna i VL är det nog oerhört viktigt med fästet. MEN skulle jag vara tvungen att välja skulle jag nog ta glid före fäste, det är ändå istort sett nerför hela vägen från Sälen till Mora =) Efter första backen når vi högsta punkten sen går det i etapper nerför hela vägen.
Det finns en del orosmoln på himlen inför söndagen:
1. Vädret
För några dagar sedan visade YR på plusgrader under söndagen, igår var det dock minus igen och nu är det fortfarande minus men en elak front med plusgrader utlovas redan på måndagen, bara inte den rullar in ett dygn tidigare.
2. Vallan
Daniel Brengdahl gjorde ett strålande Öppet spår i söndags, han hade vallat med Pölders grundvalla (vi gillar inte Pölder) och ett lager högflour ovanpå det. Det höll i 30km sen uppfattade han att glidet var sämre än hos övriga. Hans förslag på lösning var naturligtvis dyrare valla =) Pulver! Jag är skeptisk, Brengen hade ju bra glid i början så då skulle pulvret hålla bättre än högflouret? Kan vara så, nån duktig vallare får gärna reda ut detta, på fredag bär det av mot vallaboden för att fixa laggen.
3. Bindningarna
Salomon har lagt ner sina fjäderupphängda SNS-bindningar, det är en helt annan teknik till nästa år och vi är många som vet varför. ALLA jag känner som kör på Salomonskräpet har haft problem. Själv har jag hittills bara tappat en justerskruv så med lite silvertejp håller (kanske) grejerna ihop till Mora, väl där väntar Martin Karlsson skidbål alternativ jordens reklamation till Salomon. Om dom hänger sig så platsgrejen under pjäxan lossnar och man trampar på den hela tiden finns bara ett knep. Stanna och flåsa/andas på den tills den tinat och går att trycka tillbaka, sen är det bara att köra med sladderskida så gott det går (utan bakre infästningen kopplad alltså).
Nog neggat! Det kommer att gå hur bra som helst! Ska bli härligt att uppleva denna klassiker. Målet är 6 timmar men det ska mycket till för att lyckas. Med rätt före, hela bindningar, rätt disposition och en god skopa jävlar anamma kan det gå. Lycka till alla som kör!
Fredriks senaste träningspass
- 28/7 Cykling - Tempo 40 min 20 kmKort sväng på tempohojjen för att känna så att växlar och annat var ok efter mek och tvätt. […]
- 27/7 Simning - Öppet vatten 20 min 1 kmPremiärsim vid Sigges beach, fint fint! […]
- 26/7 Cykling 100 min 53.95 kmRängen runt med hyffsat tryck i pedalerna. […]
Martins senaste träningspass
- 29/7 Simning - Bröst 20 minlite lunchsim som innehöll en simulering av Gammalkildistansen.. körde "swim to bike"-tempo, kändes bra... […]
- 28/7 Löpning 17 min 4.19 kmpigga ben i mina snabba Noosa tri, känns bra inför lördag! […]
- 26/7 Cykling 50 min 30.12 kmEn värdig tempoattack trots nertränade ben, jag trodde länge på ett pb men jag var för svag över "kullarna" mellan Gammalkil och Nykil... så Ydremark får behålla mästarbältet ett tag till..:) […]
Recent Comments
- Elin Karlsson on T-1 Lycka till Fredrik!
- Linda on Sövde race report
- Obi on Sövde race report
- Odda on Sövde race report
- Fredrik on Inför Sövde ½-ironman
Fredrik & Martin
Fredrik Carlén
Martin Karlsson