T-1 Lycka till Fredrik!
”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.”
För nästan exakt ett år sedan bestämde sig Fredrik för att köra Kalmar Järnman. Imorgon kl 07:00 går starten för färden där 3,8km simning, 18 mil cykel och 4,2 mils löpning ska avverkas. Jag är helt övertygad om att Fredrik kommer att klara detta på ett bra sätt, jag tror t.o.m. att han kommer klara det väldigt bra. Däremot vill jag inte ge mig på en gissning av sluttid. Det är lätt att sitta och teoretiskt räkna tider och hastigheter på de olika momenten. Men alla som tävlat i längre distanser oavsett idrott vet att allt kan inträffa och oftast inträffar någon gång under ett långlopp. Så oavsett vad klockan stannar på kan ingen ta bort något från den prestation det innebär att fullfölja en Ironman-distans.
Vad man heller inte ska glömma är vilken enorm träningsmängd som krävs, och som Fredrik också lagt ner för att vara så förberedd som han faktiskt är inför loppet. Det finns inga genvägar för att förbereda sig för en Järnman och Fredrik har under året tränat smart, disciplinerat och precis skithårt! Tidiga morgnar i bassängen, många och långa pass på tempohojen, löpträning helt anpassad efter benhinneproblem ist för att bara rusa på och förstöra allt. Plus den ansträngning som krävs vid sidan av träningen i form av planering, mat, vila för att få ihop allt.
Så oavsett vilken tid och hur Fredrik tar sig igenom färden i Kalmar imorgon så ska både han och alla andra imponeras av året som varit med den Karin Boyerska insikten om att det är vägen som är mödan värd!
Lycka till!
/Martin
kolhydratladdad järnman-aspirant!
Sövde race report
Redan kl 8 på morgonen var det 27 grader varmt. Speakern hade en enda uppmaning, drick! Hade dagen innan fått SMS av min vän Rojne Gylesjö som tyvärr tvingats bryta SM i triathlon pga vätskebrist och kramp. Han skrev bara "Drick massor!"
Det var inte bara varmt i luften utan även i vattnet! 24 grader = ingen våtdräkt, passar mig finfint. Efter förra helgen visste jag att jag simmar hyffsat i jämförelse med tri-eliten. Denna helg var det ett betydligt större startfält som stod på strandkanten och väntade på startsignalen. Både Senior (min klass), Master och Motion startade samtidigt, totalt 187 stycken.
Kl 10:00 small startskottet och alla sprang som tokar ut i vattnet. Jag tog det lugnt för att inte dra upp pulsen för mycket, sprintstartat har jag gjort tidigare, mycket svårare att hitta rytmen då. Sakta men säkert tog jag placeringar och efter ca 500m var det fritt vatten. Efter 750m nådde vi varvningen, härlig stämning att komma upp ur vattnet och runda konerna med massor av publik på sidorna. Varv två var skönt, jag fokuserade på att använda så mycket arm som möjligt och så lite ben som möjligt. Tog en placering till det varvet och var 5:a i senior (11:e tid av samtliga) efter simningen.
In i växlingen och snabbt på med skor och hjälm, knäppte på nummerlappsbältet och kontrollerade snabbt att inget hjul exploderat i värmen, nu äver 30 grader. Jag hade Mats Erikssons mantra i huvudet hela tiden under cykelsträckan. "Bike to run". Det var en kuperad bana med härliga Österlen-kullar som rullade fram i landskapet lika fint som min Canyon rullade fram. Jag hade fint tryck ut till vändpunkten, 6-7ms motvind, på vägen hem var det långa sträckor som gick i över 55km/h, underbart! Vid växlingsområdet fanns langning både från Anna och funktionärer. Det funkade mycket bra tycker jag! Vi körde 3 varv på den 3 mil långa banan. Jag rullade in för växling till löpning efter 2 timmar och 25 minuter på cykeln, 37km/h i snitt och näst snabbaste cykeltiden.
I strävan att etablera mig som en sann triathlet lärde jag mig även att kissa i farten, på cykeltävlingar har man åtminstone dragit upp byxbenet och gjort behovet vid sidan av cykeln, här var det bara att kissa...konstig känsla men det är så man sparar tid, nu vet jag varför det luktade i klungan på Säter =)
I växel till löpning unnade jag mig att dra på strumpor och sätta chip-bandet över strumpan för att undvika blödande skavsår som förra helgen. Stack ut på löpningen med torr mun och starka ben. Inget håll alls! Log faktiskt lite första delen av löpsträckan, det var stiglöpning genom vacker lövskog, inga problem som förra helgen, bara njutning! Lyckades hålla under 4.30 per km första milen men det räckte inte för att hålla gasellerna som jagade bakom mig.
Med 3km kvar av halvmaran såg jag att en kille från Stockholm Triathlon närmade sig. Han tog in snabbt och klev förbi med orden "kom igen nu!" när det återstod 2km. Vi var då i ett villaområde där vänliga grannar hade tagit fram vattenslangen för att kyla av oss lite, tack och bock!
Happy moment!
In mot mål såg jag för första gången under loppet en klocka. Vilken känsla att se den stå på 4.32 med 200m kvar av löpningen! Det hade jag ALDRIG vågat hoppas på! Näven i luften och lätta steg över mållinjen, underbar känsla! Nu växer målet om Kalmar sub 10 fram starkare och starkare, vi får väl se hur kroppen svarar de sista veckorna av träning.
TACK alla som hejjade och tänkte på mig under dagen, det hjälper verkligen!
Läs hela resultatlistan på förbundets hemsida
Mina tider
Simning 1930m: 27:07:07 (5:e tid)
T1: 01:02
Cykling 90km: 02:25:41 (2:a tid)
T2: 01:34
Löpning halvmara: 1:37:45 (8:e tid)
Totalt: 04:33:07 - 5 plats.
Nu väntar 2 veckor stenhård träning och sen bara toppning inför Kalmar. GET IN!
Inför Vättern: Bananas are for monkeys!
Då var det dags för årets första blogginlägg från min sida. Den långa tystnaden beror naturligtvis på att det inte blir nån Järnman för mig i sommar. Jag insåg det ganska tidigt i vintras men ist för att erkänna nederlaget har jag valt samma taktik som Carl-Henrik Svanberg; Hålla mig undan in i det längsta från att träda fram och förklara mig.
Istället för att satsa på tre grenar har jag under våren fokuserat på enbart cykel. Som bilden visar ovan har jag skrapat ihop 240 träningsmil, detta enkom för en orsak; Vätternrundan. I år är jag inte nybörjare och debutant längre utan förväntas prestera bättre än förra årets runda på 9:18. Nturligtvis har jag även höjt min egen målsättning och siktar på att cykla runt sjön under 9h. Taktiken detta år blir densamma som förra året. Jag kommer enbart att besöka depå om jag verkligen måste. För att klara detta har jag med mig följande energimängd:
4 liter sportdryck, 13 gel, 7 bar, 2 liquid samt ett rör antikramptabletter. Detta hoppas jag ska räcka för att ta mig runt sjön i rätt tempo utan att vägga. Denna stora mängd syntetisk energi är förstås en stor påfrestning för magen och en ökad risk för magras. Men som sagt, bananas are for monkeys, så jag kör på den syntetiska vägen!
För att följa mig i jakten runt sjön ska skicka ett sms till 72700 med texten: "VR 5907".
Många i den äldre generationen säger ofta: "Vätternrundan startar i Motala men börjar i Jönköping." Det är fel! Det är full fart från start som gäller, nån gång håller det!
Open Water-premiär och 40 i snitt!
Västra väggar
Har haft en så grym helg!
Det började med lördagens distans till Omberg, vackra vackra Omberg. Lunken, Martin, Gisslar, Brengen, Fäldt som sällskap, 17,7 mil i sadeln. Efter hemkomst till Linköping åkte Anna och jag till landet för att fira lillasyster Olivias examen och födelsedag. Jag packade ner nya trisuiten, våtdräkten, löparskorna. Söndagen bestod av kaffe, tårta, dammsugare (bakelsen), Polly, grädde, jordgubbar och massa andra nyttigheter. Vid kl 12 var det dags att bränna bort lite av fettet så jag krängde på mig våtdräkten och hoppade i vattnet. Det var svårt att få rytm i andningen i det relativt kalla vattnet. Jag frös inte men det var ändå svårt. simmade bara ut ur viken och tillbaka, ca 500m, så nu är premiären gjord. Upp ur vattnet och klev ur (precis som man ska) våtdräkten, snörade på löparskorna och sprang ut på skogsvägarna runt Selesjö. Anna var med första 7-8km, sen vek hon av hemåt för att plugga (tenta på tis), strax efter 1 timmes löpning kom svärfar Lars-Göran trampandes på gammelcykeln med en vattenflaska i handen, mycket uppskattat! Trippade på hela vägen hem utan känningar i benhinnor och klockade dryga 15km på 1.14.
Start för Open water
På eftermiddagen begav vi oss hem till Linkan. Jag var inte riktigt nöjd för dagen utan jag drog på trisuiten igen och stack ut på tempohojjen. Målet var en tidsattack på tempobanan Malmslätt - Vikingstad - Gammalkil - Nykil - Slaka. Hade så jäkla bra ben! Kraftig motvind första milen men ändå drygt 38 i snitt, efter G-kil fick jag medvind och kunde sträcka ut rejält. Framme i Nykil pekade hastighetsmätaren på drygt 39 i snitt så det fanns bara ett mål för sista milen: 40 i snitt!
Jag kämpade nära maxpuls hela vägen från Nykil ner mot Slaka och med 700m kvar slog klockan om till 40.0 i snitt, jag skrek till av glädje men kom snabbt på att det var nog bäst att andas istället. Pressade vidare sista lilla biten i ca 47 och lyckades klämma upp hastigheten till 40.1 km/h i snitt. Nu kan man väl ändå kanske kalla sig tempocyklist ändå? =)
Grattis förresten till Morgan som sprang Sthlm Marathon i mitt namn på 3:53!
Heja Morgan! Hej Kalle!
Tänkte öppna detta inlägg med en bloggklassiker.
OJ vad tiden går mellan inläggen! Det är faktiskt inte så dött som man kan tro, snarare tvärtom går tiden till mycket annat än att blogga. Idag har jag tex varit i Risinge för att fira gamla Farfar som fyller 90 år. En fascinerande ålder som inte alla får uppnå med samma vigör som min kära Farfar. Han har talets gåva och berättar gärna gamla anekdoter om hur det var att vara dräng på bygden eller hur det var att cykla till Linköping för militärtjänstgöringen, kanske är inte Ironman så farligt ändå?
Jag har även sålt min startplats till Stockholm Marathon. Benhinnorna är under kontroll men det vore hål i huvudet att försöka överleva en mara nu, det skulle garantera göra mina små besvär kroniska. Startplatsen köptes av en trevlig Kristinehamns-bo vid namn Morgan, så hejja rejält på nummer 16137 Fredrik "Morgan" Carlén. Tror inte att det går att byta namn så vi får väl hoppas på en tid bättre än vad jag hade kunnat prestera =) Hur som helst, HEJA MORGAN!
Kalle cyklade 60 mil på 24h förra helgen. Han är galen.
Imorgon ska det köras 18-milare med Kalle "Randonée" Abrahamsson, längtar...
EDIT: Kalle dök aldrig upp, har inte härt något sen dess, hoppas det inte är något allvarligt.
Tränings-eftermiddag
Det har tametusan regnat hela maj! Nu till helgen kommer första dagen med 20 + och sol och det vill man ju inte missa. Fredagen var klämdag så planen fick bli att jobba effektivt på förmiddagen och ta ledigt hela eftermiddagen för att träna.
Kl 14 var jag i vattnet i simhallen, körde 4x500 fritt i halvdant tempo. Kroppen var stel efter gårdagens Crossfit-pass med Alle. Det är märkligt att när man är trött i bål faller tekniken helt, man simmar som en ål helt utan styrsel och kontroll. Så är det för mig i alla fall.
Upp ur vattnet och hem på hojjen, ombyte, en macka, ett glas mjölk och iväg på cykeln. Rullade supersakta till Ljunkan där startade jag klockan och trampade igång. Jag vill helst inte starta från dörren eftersom det är väldigt svårt att jämföra pass då, man vill inte att trafikljusen ska avgöra snitthastigheten.
Kvällen innan hade jag med vattenpass ställt in sadeln så att den pekade lite lite nedåt. Har tidigare upplevt att jag glider av lite väl lätt men nu var det inga som helt problem på den fronten, däremot kändes det som att sitta på en pinne...inte alls bekvämt. Jag rullade ut mot Tallboda och vidare på gamla E4-an mot Norsholm, sida med och hyffsade ben, runt 38 km/h hela vägen fram till Norsholm och det kändes förutom "pinn-inställningen" av sadeln hur bra som helst. Efter Norsholm blev det motvind till Skärblacka sen sida en kort stund innan motvinden var tillbaka hela vägen till Doverstorp. Ner förbi föräldrahemmet i Risinge och ut till 51:an, där var sidvinden tillbaka och farten ökade. Snittet var nere runt 34 nu och sämre skulle det bli. Efter Vistingekorset var det en stor jäkla Carolafläkt rakt i nyllet 15 km, läste på YR att det inte blåste nåt alls...sliten?
Jag lovar att cykeln inte satt på taket hela vägen
Jaja, till slut kom jag till landet och Anna som väntade med bilen där grusvägen tar vid. Vi lastade på cykeln på taket och Anna åkte iväg, jag sprang de 3km in till stugan på lätta ben, det är skönt att få sträcka ut lite efter tempopositionen!
Kvällen bjöd på god mat, 2 glas vin och finfin utsikt över en spegelblank sjö.
Sämre fredagar har jag upplevt.
Vinokourov eller Ivarsson?
Tre pundare på Giro del Trentino nu i veckan
I påskas var det träningsläger med CK Hymer. Sedan dess har jag kört många många härliga mil på cykeln, nu i veckan fick jag lite hjälp av Andreas Weckfors med mitt träningsupplägg, det uppskattas mycket! Alltid bra med nya ögon på det man ofta formar mer efter vad man själv vill och är bekväm med än det som ger bäst resultat.
För min egna del så är cyklingen ABSOLUT roligast av triathlongrenarna. Jag gillar löpning och har gjort några hyfsade tider på sträckor upp till 10km, har tävlingssimmat som tonåring och tycker att det är en av de mest underhållande sporterna att se på ex VM och OS men cyklingen står i en klass för sig.
Det finns dock lite smolk i bägaren. Såg ni Liege - Bastogne - Liege i helgen? Underbar tävling! smala vägar, branta backar och mängder av entusiastiska åskådare i led efter led längs den 26 mil långa tävlingsbanan. Allt var frid och fröjd tills Alexandre Dopokourov från doplaget Astana kom loss...gick ifrån och vann...Roberto Vacchi var tyst när Vino gled över målllinjen med armarna i skyn, jag med. Det var total likgiltighet. Killen har dopat sig med EPO systematiskt, nekat ihärdigt trots att det var bevisat att hans pappa (!) dopat sig och sedan via transfusioner fört över blodet till grabben.
Man blir sååå ledsen när dopoffren får komma tillbaka och göra succe, nu i veckan vann Ricardo Ricco en seger i Giro del trentino som för övrigt även hade "stjärnor" som Ivan Basso och Dopokourov med. Bassos syster är för övrigt under utredning för langning, hon har tillsammans med Eddy Mazzoleni, även han proffs...försett italienska "Campeones" med preparat.
Vino lovade att han skulle ge upp sin karriär när han blev påkommen, därför fick han bara 1 år, sen helt plötsligt hoppade han på proffscirkusen, blev kontrakterad (vilket i sig är helt sjukt) och är nu tillbaka "starkare än någonsin". Rena cyklister (?) som Robbie Mcewen tycker det är rätt att han får en andra chans, jag tycker det är helt fel. EPO/Cera och liknande kräver systematiskt arbete av läkarna, stora pengar och mycket annat skit för att dölja det. Det är inget man "råkar" göra. Ut med packet på livstid och kräv dem på alla intjänade pengar senaste 3 åren.
En riktig vinnare!
Kanske ska byta favoritsport till löpning? Näe just det, var ju dopingskandal där med förra veckan...simning då? näe just det...sport är nog bäst på motionärsnivå...min nya idol är från och med nu Henry Ivarsson som vann Östgöta Motion, garanterat helt ren!
Hymer Camp
Långfredagens gäng: fr.v. Daniel G, Fredrik, Daniel B, Andreas, Michael J, Gustaf, Jakob, Leif och Rasmus. Martin saknas på bilden. Foto Mats Mikiver
Idag var första dagen på CK Hymers träningsläger. Målet är 24 timmar cykel på 4 dagar, det hade varit jobbigt som enbart distansträning men nu är det till råga på allt väldigt mycket intervaller inblandat.
Vi rullade ut kl 0900 imorse, turen gick mot Kolbyttan - Västerby - Brokind - Dal - Rimforsa - Ulrika - V Harg - Mjölby - Ullekalv - Mantorp. Efter 120km var vi alltså i Mantorp, närmare bestämt på Statoil-macken som även har skräpmats-Sveriges "next big thing" som granne (Frasses). Där mötte Coach Mikiver och Södergrann upp med bil. Nu var det lagtempo som gällde. Vi delade in i två grupper där jag hade turen att hamna i den långsammare. Vi klev på ganska bra i medvinden och även om förningarna var ojämna och för långa så hade vi bra flyt. Vi körde 15 minuter och vände sedan för att sakta rulla 15 minuter tillbaka, sen var det dags igen. Andra intervallen blåste det lite mer trots att det var samma väg...brukar låta så när benen blivit (som Mackan nyligen myntat) betongbruk.
5 timmar och 38 minuter på cykeln, nästan 17 mil får väl duga med tanke på att det imorgon väntar 2 x 3timmar intervaller. Nu mer mat och sömn!
Förresten, den här raden är precis tillagd på www.kalmartri.com, no return.
| Carlén | Fredrik | IK NocOut.se |  Sweden |
EDIT: det blev till slut 50 mil distans och intervaller under de 4:a dagarna. Över 17 timmar på cykeln och rejält stumma ben.
Vasaloppet race report
Medalj i äkta guld
Vi hade turen att åka med Kjell och hans buss till Älvdalen, det innebar att vi på morgonen åkte in norrifrån via småvägarna och Sälen ner till Berga by. Inga köer alls så vi hade gott om tid när vi kom fram, till skillnad från de stackare som sprang mot starten 0815 efter att ha suttit i kö hela vägen från Mora.
Vi anlände till starten vid 6-tiden på morgonen, fållorna skulle precis öppna. Kön in till startled 3 tog ca 30 minuter, det är inte en helt bekväm upplevelse i -16 kan jag meddela. Väl inne i fållan hade jag inte tänkt ut vart jag skulle lägga skidorna mer än att jag skulle hitta dom sen när jag kom tillbaka. Jag valde 3:e spåret från höger, ganska långt fram. Efter skidinlämning joggade jag bort till bussen för att värma mig, äta min SYNTETISKA carbo-gel och bara vila.
0745 var det uppvärmning, av med överdragskläderna och 0803(!) höjdes reklamskyltarna som delat fållorna och fältet gled iväg. Det gick fort över fältet och upp mot backen, jag visste nu att jag skulle få gå innerkurva uppför backen. Det är lite brantare i högerspår vilket gör det svårare att hålla ihop skidor och stavar uppför, man vill gärna saxa men då riskerar man att någon göteborgare (för det vara bara dom som hördes) trampade av skidan eller staven. Om det eventuellt, mot förmodan, kanske, skulle bli en start nästa år tar jag vänsterspår uppför backen. Väl uppe skrek en av göteborgarna "Gött att va uppe för dänna jävvla horbacke!" Jag var beredd att hålla med.
Ute på myrarna mot Smågan föll modet, jag fick slita rejält för att inte bli ifrånåkt. Glidet var kass och det gällde att behålla lugnet. Passerade Smågan 44 minuter efter att jag startat klockan i Berga by, det visade sig senare att officiella klockan startats 3 minuter innan, det skulle få konsekvenser längre fram i loppet =)
Inte mycket att berätta om fram till Mångsbodarna, väl där funderade jag på att valla om men skippade det och gled snabbt igenom depån. Jag drack minst 2 muggar i alla depår, mest sportdryck, men det var ingen trängsel direkt så det gick att glida genom och greppa muggar i "farten". Efter mångsbodarna var det min tur att leka göteborgare, minst 100 pers gled förbi mig i nerförlöpan, jag skrek rakt ut vid ett tillfälle. Enormt frustrerande.
I Risberg blev det raka vägen till Toko-boden. Det polerade upp och försökte fixa lite glid och det blev faktiskt bättre. Jag kunde gå med hyffsat i 5-6 km men sen var det tyngre igen. Nu började jag inse att 6 timmar skulle bli tajt, medaljen hade jag ingen koll på eftersom jag inte visste något om täten.
Framme i Oxberg refererade speakern elitens målgång i Mora, jag hade då varit ute i exakt 4 timmar och hade 28km kvar till mål. Jag hörde speakerna säga att täten precis paserade 4 tim, tittade ner på min klocka som stod på 3.56 och hoppades att det var ett missförstånd eller att han bara inte var så exakt. Snitthastigheten hit för min del hade varit 15.3km/h, stressen började infinna sig. På väg ut från kontrollen ropade Charlotta och Pontus Frondelius några glada hejarop, det behövdes =)
Photomics fotograf var där bara för min skull
Jag kämpade med glidet förbi Hökberg, tänkte stanna där och fixa vallan men det stod en gubbe vid boden så jag skippade och slet vidare. Vätskebalansen var allt annat än i balans så Stadiums depå och diverse småklubbars service var livräddare. Tack Ulricehamn som gav mig en vattenflaska nånstans innan Hökberg. I Eldris stod det still, jag hade inte mycket kvar i rygg och armar och i ren desperation kastade jag in skidorna i Toko-boden där, rätt eller fel men de la supersnabbt på lite blöt glid, det hjälpte inte ett skit kändes det som. Kanske var det där jag tappade 6-timmar?
Inne i Mora hörde jag kyrkklockorna klämta och insåg att det var kört, jag hade fortfarande tid på min klocka men insåg att de nog släppt iväg oss några minuter efter 0800. Tydligen synkas inte klockan med starten utan resultaten räknas från 0800. Inne på upploppet ropade speakerna att det var 4 min kvar innan tiden för medalj gick ut. Det var första gången jag log sedan kontrollen i Mångsbodarna. Inne i målfållan hörde jag Coach Karlsson från läktarplats ropa "Härligt Carlén! Medalj!" Väldigt skön känsla!
Jag har aldrig tagit ut mig så mycket i något sportevenemang, trots en hel del cykeltävlingar och annat genom åren är detta det tuffaste jag upplevt.
Min totaltid (enligt Garmin) över 90.04km var 5.58.10. Snitthastigheten blev 15.1. Visst är det surt men raceklockan i Dalarna var inte på min sida denna gång.
Jag är väldigt nöjd med placering 2371 och om efterkonstruktionen i hjärnan får tala så är ju medaljen egentligen ett bättre prestationsmått än tiden? Men frågan kommer alltid att vara "jaha? vad körde du på?" Vi ses i Berga By ett annat år.
| Sälen | 08:00:00 | |||
| Smågan | 00:47:34 | 13,3 | 2123 | 08:47:34 |
| Mångsbodarna | 01:34:05 | 17,1 | 2195 | 09:34:05 |
| Risberg | 02:12:58 | 16,5 | 2236 | 10:12:58 |
| Evertsberg | 03:04:42 | 14,6 | 2349 | 11:04:42 |
| Oxberg | 04:00:10 | 15,8 | 2412 | 12:00:10 |
| Hökberg | 04:40:37 | 13,6 | 2362 | 12:40:37 |
| Eldris | 05:23:57 | 14,1 | 2343 | 13:23:57 |
| Mora | 06:01:19 | 14,3 | 2371 | 14:01:19 |
Höga mål och 3 mörka moln inför Vasan
Ikväll lades sista pusselbiten i Vasalopps-förberedelserna. Olstorp var arenan och det blev totalt 30km i snabba, relativt isiga spår. Jag fokuserade på att köra kontrollerat och försöka hitta ett distanstempo som skulle kunna vara Vasaloppsvärdigt, det är inte lätt! Det blir väldigt lätt att man trycker på lite förbi någon åkare eller uppför någon liten springbacke och vips ligger man högre i puls och armarna börjar kännas. Idag hade jag riktigt dåligt fäste, det är hopplöst även i småbackarna i Olstorp så för att spara på armarna i VL är det nog oerhört viktigt med fästet. MEN skulle jag vara tvungen att välja skulle jag nog ta glid före fäste, det är ändå istort sett nerför hela vägen från Sälen till Mora =) Efter första backen når vi högsta punkten sen går det i etapper nerför hela vägen.
Det finns en del orosmoln på himlen inför söndagen:
1. Vädret
För några dagar sedan visade YR på plusgrader under söndagen, igår var det dock minus igen och nu är det fortfarande minus men en elak front med plusgrader utlovas redan på måndagen, bara inte den rullar in ett dygn tidigare.
2. Vallan
Daniel Brengdahl gjorde ett strålande Öppet spår i söndags, han hade vallat med Pölders grundvalla (vi gillar inte Pölder) och ett lager högflour ovanpå det. Det höll i 30km sen uppfattade han att glidet var sämre än hos övriga. Hans förslag på lösning var naturligtvis dyrare valla =) Pulver! Jag är skeptisk, Brengen hade ju bra glid i början så då skulle pulvret hålla bättre än högflouret? Kan vara så, nån duktig vallare får gärna reda ut detta, på fredag bär det av mot vallaboden för att fixa laggen.
3. Bindningarna
Salomon har lagt ner sina fjäderupphängda SNS-bindningar, det är en helt annan teknik till nästa år och vi är många som vet varför. ALLA jag känner som kör på Salomonskräpet har haft problem. Själv har jag hittills bara tappat en justerskruv så med lite silvertejp håller (kanske) grejerna ihop till Mora, väl där väntar Martin Karlsson skidbål alternativ jordens reklamation till Salomon. Om dom hänger sig så platsgrejen under pjäxan lossnar och man trampar på den hela tiden finns bara ett knep. Stanna och flåsa/andas på den tills den tinat och går att trycka tillbaka, sen är det bara att köra med sladderskida så gott det går (utan bakre infästningen kopplad alltså).
Nog neggat! Det kommer att gå hur bra som helst! Ska bli härligt att uppleva denna klassiker. Målet är 6 timmar men det ska mycket till för att lyckas. Med rätt före, hela bindningar, rätt disposition och en god skopa jävlar anamma kan det gå. Lycka till alla som kör!
Fredriks senaste träningspass
- 28/7 Cykling - Tempo 40 min 20 kmKort sväng på tempohojjen för att känna så att växlar och annat var ok efter mek och tvätt. […]
- 27/7 Simning - Öppet vatten 20 min 1 kmPremiärsim vid Sigges beach, fint fint! […]
- 26/7 Cykling 100 min 53.95 kmRängen runt med hyffsat tryck i pedalerna. […]
Martins senaste träningspass
- 29/7 Simning - Bröst 20 minlite lunchsim som innehöll en simulering av Gammalkildistansen.. körde "swim to bike"-tempo, kändes bra... […]
- 28/7 Löpning 17 min 4.19 kmpigga ben i mina snabba Noosa tri, känns bra inför lördag! […]
- 26/7 Cykling 50 min 30.12 kmEn värdig tempoattack trots nertränade ben, jag trodde länge på ett pb men jag var för svag över "kullarna" mellan Gammalkil och Nykil... så Ydremark får behålla mästarbältet ett tag till..:) […]
Recent Comments
- Elin Karlsson on T-1 Lycka till Fredrik!
- Linda on Sövde race report
- Obi on Sövde race report
- Odda on Sövde race report
- Fredrik on Inför Sövde ½-ironman
Fredrik & Martin
Fredrik Carlén
Martin Karlsson