Jag stack ut kl 1030, då var det mäktiga 14 grader varmt. Rundan började från Ölmetorp mot Rejmyre, väl där började jag få upp värmen något. Körde sedan vidare till Hävla som bortsett från alla byggnader som uppförts efter år 1900 är ganska fint! Detsamma gäller Vingåker som var nästa håla som passerades, en huvudgata som liknar Arvikas förutom att raggarbilarna är utbytta mot 740-svennar på väg till Factory Outlet. Efter Vingåker rullade jag norrut, planen var passera Läppe som ligger vid Hjälmarens strand. Vänner till familjen har sommarstuga där, kul att se hur det ser ut. På något sett hamnade jag fel och helt plötsligt stod det Läppe 9 till vänster, jag kollade på Google Maps och såg att jag åkt länge österut än planerat. Eftersom jag misstänkte att rundan skulle innehålla många fler små felnavigeringar accepterade jag denna genväg och fortsatt mot Julita.

Nu hade jag kört ca 80km och var i stark motvind på väg mot en av vägarna som går norrut från Katrineholm, det lockade att svänga söderut och följa den ändå ner till Kholm och sen tillbaka till Ölmetorp men jag bet ihop och fick faktiskt lite extra energi när jag blev passerad av en EU-moppe som jag kunde pace:a in mot byn med det vackra namnet Äs.

Efter Äs åkte jag mot Eskilstuna och hann halvägs ungefär innan det dök upp en asfalterad väg söderut igen. Jag irrade söderut och hamnade till slut i Valla som ligger strax öster om Katrineholm, därifrån var det cykelväg rakt in till byn och snabbstopp på Shell för korv och cola. Jag hade bara 3 bananer med mig ut så energinivån var låg.

Sista 2,5 milen från Kholm till Ölmetorp gick fort! Medvind, hemlängtan och korvmage...underbart! Känns skönt att ha denna runda gjord. Det jobbigaste med distans (utan sällskap) är att det blir väldigt ensamt. Jag brukar alltid få en låt "på hjärnan" och idag var det Härjarevisan"...bränna röda stugor slå små barn och säga fula ord.." Kommer ihåg en gång för typ 2 månader sedan där jag 6 timmar själv nynnade på "Hej hej Monika", det var en hemsk dag.

Totalt 4 timmar och 53 minuter. 150km. 30,7 i snitthastighet.

För er som inte hängde med i geografin finns här en länk till rundan

Klassiskt foto från träning 2006 när Lunken försökte lyfta ett träd...

Kl 0900 på lördagsmorgonen rullade de CK Hymer-cyklister som var hemma iväg från klubblokalen, Michael Almsin var med första timmen för att sedan vika av mot Mikivers hemvist i Gällsta Lundby och hämta Hymerbussen som skulle gå mot Götalandsmästerskapen på söndagen. Det är en stark kille så det var skönt att ha honom med som draglok. En annan stark kille är Andreas Lundqvist som sin vana trogen satte upp ett högt tempo redan första biten ut ur Linköping. Jag tvingades gå fram och göra lite dragjobb 10-15 minuter mellan Skeda och Skeda Udde och det sved rejält i benen! Efter Haraldsbo kom motvinden tillbaka när vi svängde vänster ut över gärdena, Lunken (Andreas) körde på som om inget hade hänt och vips var den lilla klungan borta och Lunken själv i täten. Så såg det ut resten av passet, Lunken dunkade på med mig på hjul och lite då och då väntade vi in dom som fått släppa. Det var jobbigt men grymt bra kvalitet på passet! Mer sånt i vinter!

Spana in passet på Garmin Connect http://connect.garmin.com/activity/12614049

På lördagskvällen var det middag och alldeles för många glas vin så söndagens träning fick en sen start. Först ut var löpning, ingen fart alls, precis enligt planen håller jag både fart och distans nere för att få bukt med benhinneproblemen. Har förresten bokat tid hos Foten för att fixa sulor, hoppas det hjälper! Rydfemman avverkades i underbart tidig-höst-väder, det tog 23 minuter men det spelar absolut ingen roll. Efter löpningen stack jag hem och greppade simväskan för vidare transport till simhallen. LASS körde stenhårt på bana 5-6-7 och 8 medan jag och 2 andra medelmåttor fick hålla till på bana 1-2-3.Passupplägget var

500 SKIPS (sim-kick-medley-pull-sim)

4x 200 frisim med paddlar

2x (10x25) start var 30:e sekund.

Simningen är VÄLDIGT rolig just nu så även om andnöden var svår efter 10x25 så var humöret på topp. Än bättre blev det när jag kom hem, slog på Eurosport och upptäckte att Roberto Vacchi var tillbaka i kommentatorbåset. Målgång uppför i Vuelta España till Alto de Aitana, såg länge ut som att Cofidis-cyklisten David Moncoutié skulle ta hem det men till slut blev det min Facebook-kompis Damiano Cunego som var först upp till toppen! Vi är inte kompisar på riktigt såklart men visst är det väl kul att skryta med sådana connections =)

Nu väntar vi på spänning på rapport från Martin och Omberg, inte lika högt som Alto de Aitana men högintressant ändå!

Solen sken när jag gav mig av från Linköping strax efter kl 9 på lördagsmorgonen, det höll ungefär 20 minuter, efter det hopades molnen, vinden tilltog och en liten oro för regn började sprida sig i huvudet. Regnjackan låg inklämd under cykeltröjan så jag var rustad även för sämre väder så det var ändå lugnt. Vinden var stark och inledningsvis väldigt bra, hade sida medvind första biten upp till Tjällmo, därefter gick det sämre. Första timmen var snitthastigheten nästan 34km/h, sen sjönk den hela tiden medan terräng togs upp till Zinkgruvan, sista biten in mot byn var grusväg, i övrigt vackert med de djupa skogarna!

Från Zinkis körde jag lite fel men hamnade till slut i Askersund för att sedan segla vidare mot Laxå. Ute på slätten innan Laxsjöarna blåste motvinden från helvetet rakt i ansiktet, benen började bli sega och jag ville bara att Anna skulle dyka upp i bilen och erbjuda mig skjuts. Anna och Martin Nihlén åkte från Linköping kl 12 och nu var klockan ungefär 1230 så jag insåg snart att jag fick fightas med motvinden ett tag till. I Laxå åt jag upp det som låg kvar i ryggfickan, en banan och lite Euroshopper-choklad, sen vidare nordväst. Strax innan Degerfors tutade en bil till och passet var över. Nästan inget regn, mest medvind och allmänt skön känsla efter 4,5 timme i tempobågarna. Jag längtar till vinterns och vårens distans, då kommer det bli längre och förhoppningsvis (i vår) lite bättre snitthastighet. Denna gång landade den på 31,5km/h, målet på Ironman är att nå 35km/h i snitt, det ska gå!

Tiden i tempobågarna då? Jo, ganska bra, lite öm i vitala delar men rygg och annat som brukar kunna krångla kändes mycket bra!