Fredrik & Martin – Ironman 2010 It's simple, but it isn't easy.

15May/100

Tränings-eftermiddag

Det har tametusan regnat hela maj! Nu till helgen kommer första dagen med 20 + och sol och det vill man ju inte missa. Fredagen var klämdag så planen fick bli att jobba effektivt på förmiddagen och ta ledigt hela eftermiddagen för att träna.
Kl 14 var jag i vattnet i simhallen, körde 4x500 fritt i halvdant tempo. Kroppen var stel efter gårdagens Crossfit-pass med Alle. Det är märkligt att när man är trött i bål faller tekniken helt, man simmar som en ål helt utan styrsel och kontroll. Så är det för mig i alla fall.
Upp ur vattnet och hem på hojjen, ombyte, en macka, ett glas mjölk och iväg på cykeln. Rullade supersakta till Ljunkan där startade jag klockan och trampade igång. Jag vill helst inte starta från dörren eftersom det är väldigt svårt att jämföra pass då, man vill inte att trafikljusen ska avgöra snitthastigheten.
Kvällen innan hade jag med vattenpass ställt in sadeln så att den pekade lite lite nedåt. Har tidigare upplevt att jag glider av lite väl lätt men nu var det inga som helt problem på den fronten, däremot kändes det som att sitta på en pinne...inte alls bekvämt. Jag rullade ut mot Tallboda och vidare på gamla E4-an mot Norsholm, sida med och hyffsade ben, runt 38 km/h hela vägen fram till Norsholm och det kändes förutom "pinn-inställningen" av sadeln hur bra som helst. Efter Norsholm blev det motvind till Skärblacka sen sida en kort stund innan motvinden var tillbaka hela vägen till Doverstorp. Ner förbi föräldrahemmet i Risinge och ut till 51:an, där var sidvinden tillbaka och farten ökade. Snittet var nere runt 34 nu och sämre skulle det bli. Efter Vistingekorset var det en stor jäkla Carolafläkt rakt i nyllet 15 km, läste på YR att det inte blåste nåt alls...sliten?

Jag lovar att cykeln inte satt på taket hela vägen

Jag lovar att cykeln inte satt på taket hela vägen

Jaja, till slut kom jag till landet och Anna som väntade med bilen där grusvägen tar vid. Vi lastade på cykeln på taket och Anna åkte iväg, jag sprang de 3km in till stugan på lätta ben, det är skönt att få sträcka ut lite efter tempopositionen!
Kvällen bjöd på god mat, 2 glas vin och finfin utsikt över en spegelblank sjö.

Sämre fredagar har jag upplevt.

30Aug/090

Tempobågs-test mot Karlstad

I helgen var det 30-årsfest i Karlstad och för att inte tappa allt för mycket träning bestämde jag mig för att ta cykeln mot festlokalen. Målet var dels att få ett bra distanspass men även att testa en längre tid i tempobågarna.

Solen sken när jag gav mig av från Linköping strax efter kl 9 på lördagsmorgonen, det höll ungefär 20 minuter, efter det hopades molnen, vinden tilltog och en liten oro för regn började sprida sig i huvudet. Regnjackan låg inklämd under cykeltröjan så jag var rustad även för sämre väder så det var ändå lugnt. Vinden var stark och inledningsvis väldigt bra, hade sida medvind första biten upp till Tjällmo, därefter gick det sämre. Första timmen var snitthastigheten nästan 34km/h, sen sjönk den hela tiden medan terräng togs upp till Zinkgruvan, sista biten in mot byn var grusväg, i övrigt vackert med de djupa skogarna!

Från Zinkis körde jag lite fel men hamnade till slut i Askersund för att sedan segla vidare mot Laxå. Ute på slätten innan Laxsjöarna blåste motvinden från helvetet rakt i ansiktet, benen började bli sega och jag ville bara att Anna skulle dyka upp i bilen och erbjuda mig skjuts. Anna och Martin Nihlén åkte från Linköping kl 12 och nu var klockan ungefär 1230 så jag insåg snart att jag fick fightas med motvinden ett tag till. I Laxå åt jag upp det som låg kvar i ryggfickan, en banan och lite Euroshopper-choklad, sen vidare nordväst. Strax innan Degerfors tutade en bil till och passet var över. Nästan inget regn, mest medvind och allmänt skön känsla efter 4,5 timme i tempobågarna. Jag längtar till vinterns och vårens distans, då kommer det bli längre och förhoppningsvis (i vår) lite bättre snitthastighet. Denna gång landade den på 31,5km/h, målet på Ironman är att nå 35km/h i snitt, det ska gå!

Rutten

Tiden i tempobågarna då? Jo, ganska bra, lite öm i vitala delar men rygg och annat som brukar kunna krångla kändes mycket bra!